Vad är protektionism?

Protektionism är ett ekonomiskt begrepp som beskriver hur  ett land skyddar sin inhemska marknad från utländsk konkurrens. Ett sådant skydd sker ofta genom tullar, kvoter, skatter eller andra handelshinder.

Denna artikel kommer att reda ut vad begreppet betyder, varför länder använder protektionistiska åtgärder och hur det påverkar handel och ekonomi.

Vad betyder protektionism?

Protektionism är en politik eller strategi där staten försöker skydda inhemsk produktion genom att begränsa import. Motsatsen till begränsning av import är frihandel, som uppmuntrar till handel mellan olika frihandelsländer, som i sin tur ger helt eller delvis reducerad tullsats vid import. Läs gärna vår artikel Frihandel – Vad det är och varför det är viktigt?

Protektionism kan vara både tillfällig och långsiktig. Det tar sig ofta uttryck i höga tullar eller nationella krav och regler som diskriminerar utländska företag och försvårar handeln mer än nödvändigt. Det finns även en annan typ av handelshinder, så kallade icke-tariffära hinder, som till exempel när ett land utfärdar importförbud av en vara, ställer högre krav på utländska tjänsteföretag än inhemska eller att landet vill testa redan godkända produkter.

Ett land som upprättar regler som påverkar handeln betyder inte alltid att det rör sig om protektionism, då det istället kan handla om att skydda miljö eller människors hälsa. Läs gärna mer här.

Hur fungerar protektionism i praktiken?

Vanliga metoder för protektionism i praktiken är:

• Importtullar, som baserar sig på varukoden för varan.
• Importkvoter, som kan ansökas utifrån varukoden för varan.
• Tekniska handelshinder, i form av ökade krav på märkning eller certifiering.
• Subventioner till inhemska företag, som leder till en ökad efterfrågan på inhemska varor då priset blir mer fördelaktigt.

Protektionism motverkas genom WTO:s avtal om tekniska handelshinder samt genom ett internationellt regelsamarbete.

Varför använder länder protektionism?

Protektionism använda av länder för att:

• Skydda inhemska jobb och företag
• Stärka nationell säkerhet (strategiska sektorer)
• Minska handelsberoende
• Bestraffa länder som bryter mot avtal

Försvarsåtgärder kan vidtas av regeringen för att begränsa protektionism i ett försök att skydda inhemska industrier från globaliseringens konkurrenseffekter.

Ren protektionism vidtas för att snedvrida konkurrens och påverkar parternas ekonomiska och handelsmässiga relationer.

Konsekvenser av protektionism

Protektionism kan leda till både positiva och negativa effekter:

• Kortvarig skyddseffekt för företag
• Risk för dyrare varor och minskad konkurrens
• Risk för handelshämnd och konflikter (ex: handelskrig)

Det påverkar globala leveranskedjor negativt genom att hämma världens produktion av varor och tjänster som kan påverka efterfrågan på export från ett visst land. De ekonomiska konsekvenserna ökar med ökad protektionism.

Protektionism och tullar – vad säger regelverken?

Tullar används som ett protektionistiskt verktyg genom att göra importerade varor dyrare jämfört med inhemskt producerade varor. Detta sker genom att en avgift läggs på varor som förs in i landet, vilket kan minska efterfrågan på importer och därmed skydda inhemska producenter från utländsk konkurrens.

EU:s tullsystem, TARIC, är utformat i enlighet med WTO:s regler om frihandel, men det tillåter även vissa skyddsåtgärder. Dessa kan användas vid exempelvis plötslig ökning av import som hotar EU:s industri, eller vid misstanke om dumpning (att varor säljs till onormalt låga priser).

Företag som importerar till EU måste anpassa sig till dessa regler genom att klassificera varor korrekt enligt TARIC, betala eventuella tullar och avgifter samt hålla sig uppdaterade om särskilda skyddsåtgärder eller handelspolitiska restriktioner.

Är protektionism på uppgång idag?

Den globala handeln präglas idag av flera samverkande trender som påverkar balansen mellan protektionism och frihandel. Nedan följer en översikt över dessa trender, med fokus på geopolitisk osäkerhet, pandemieffekter och strategisk autonomi.

Geopolitisk osäkerhet

Relationen mellan USA och Kina har försämrats avsevärt, särskilt efter att USA:s president Trumps administration införde omfattande tullar mot Kina. Detta har lett till en kraftig minskning av handel mellan de två länderna och skapat oro för en global ekonomisk avmattning.

Pandemieffekter

COVID-19-pandemin avslöjade sårbarhet i globala leveranskedjor, vilket har fått många länder att omvärdera sitt beroende av internationell handel. Detta har lett till en ökad betoning på självförsörjning och diversifiering av leverantörer för att minska risken för framtida störningar.

Strategisk autonomi

EU strävar efter att minska sitt beroende av externa aktörer inom kritiska sektorer såsom energi, teknik och läkemedel. Denna strategi syftar till att stärka unionens motståndskraft och säkerställa tillgången till viktiga resurser, särskilt i tider av global osäkerhet.

EU:s klimatrelaterade tullar (CBAM)

EU har infört en koldioxidjusteringsmekanism vid gränsen (CBAM) för att förhindra ”koldioxidläckage” och säkerställa att importerade varor bär samma klimatkostnader som inhemska produkter. CBAM innebär att importörer måste rapportera utsläpp kopplade till deras varor och, från 2026, köpa certifikat motsvarande dessa utsläpp.

Framtidsutsikter: Protektionism eller frihandel?

Det är osäkert om världen kommer att röra sig mot ökad protektionism eller en återgång till frihandel. Medan vissa länder inför handelshinder för att skydda inhemsk industri, finns det också initiativ för att främja hållbar och rättvis handel. EU:s CBAM är ett exempel på en åtgärd som kombinerar klimatmål med handelspolitik, vilket kan inspirera till liknande åtgärder globalt.

Samtidigt varnar internationella organisationer som WTO för att ökade handelshinder kan leda till ekonomisk nedgång och minskad global tillväxt. Balansen mellan att skydda nationella intressen och främja global handel kommer att vara en central fråga i framtidens handelspolitik.

Vanliga frågor om protektionism